onsdag 27 februari 2008

McLeod Ganj

Sista dagen pa Jagori igar. Det var sorgligt att saga hejda till alla. De har nu akt ivag till Pushkar for att diskutera framtida planer for organisationen. Jag stannar kvar nagra dar och forsoker hinna med att se alla de platser jag inte hunnit under de senaste hektiska veckorna. Himachal ar dock verkligen en otroligt fridfull och vacker stat. Har fatt uppleva livet hos familjer uppe i byarna i bergen saval som sett Dalai lama med nyfralsta vasterlanningar och tusentals munkar som reser hit for hans teachings. Igar var jag pa middag och sleepover hos en familj till en av kvinnorna som jobbar i Jagori, de gav mig en massa smycken och jag fick en blessing av deras husguru som de har satt upp stora bilder pa i deras Prayer room. Nu har jag ledigt i tva veckor framat och jag vet knappt ut eller in vad jag ska gora. Det kanns som alla mina forestallningar som jag haft vants upp och ner den senaste tiden. Har traffat sa manga intressanta manniskor som gett mig inspiration och perspektiv, bade flyktiga och langvariga moten.

Befinner mig nu pa samma plats som tibets exilregering och vasterlanningar strommar har for att ta del av den tibetanska kulturen och visa sitt stod for Free Tibet. Synen pa losningen for Tibet ar nog dock lika komplex som antalet anledningar till varfor manniskor valjer att stodja den. Pa bussen till McLedod traffade jag en kinesisk kvinna som reste jorden runt. Bussen fastnade pa vagen och vi hamnade i en diskussion om Tibet. Jag som aldrig vetat mycket om konflikten men alltid sympatiserat med Free Tibet fick nya perspektiv. Kinesiskan var har for att hon var intresserad av Tibet och buddhism bojkottade olympics i Beijing vilket hon kallade "a game for the governement", hon var mycket kritisk till Kinas styre. Jag fragade henne om Tibet och vantade mig en pladering for detta men istallet sa hon Free for what? Vilket land ar fritt menade hon, ar amerikaner fria? Att Tibet ska bli fritt ar ganska orealistiskt med tanke pa den viktiga roll som omradet strategiskt spelar for Kina menade hon. Tibetaner flyr till Indien nar de ar unga och hoppas pa ett battre liv med lofte fran exilregeringen i McLeod Ganj. Men vad innebar egentligen ett fritt Tibet? Kinesiskan menade att denna slogan ocksa var ett '' game for the governement" ett spel mellan Kina och tibetanska exilregeringen vilket har lite att gora med manniskors onskan att leva i fred. Ett annat perspektiv pa detta gav mig en munk som jag traffat. Vi diskuterade buddhistisk filosofi och han menade att de tibetanska ungdomar som slass for ett fritt Tibet har missforstatt exilregeringens intentioner vilka istallet for att skapa en konflikt vill forhandla fram en losning som skulle ge Tibet lokalt sjalvstyre men utan krav pa ett eget land. Kina verkar dock mattligt intresserad av denna losning.

McLeod Ganj ar en bubbla, dock en mycket vacker sadan. Med utsikt over den djupa Kangradalen ligger Dalai Lamas Tempel och runtom ar allt anpassat for turister. Har finns allt fran Yoga, massage o meditationskurser till restauranger som serverar pasta och amerikanska brownies. Fick veta att det for femton ar sedan knappt existerade nagra hotell har idag kryllar platsen av turister. Glappet mellan tibetaner och indier verkar dock vara ganska stort. Har traffat en del indier med tibetanska vanner men manga indier ser nagot roat eller konfunderat pa det enorma intresse som det buddistiska templet vacker hos vasterlanningar. Att vara i den indiska delen av Himachal och i den Tibetanska ar som att befinna sig i tva olika lander. Nu ska jag snart dra mig tillbaks till Nettans rum, ska dela madrass med henne i natt, varmt och skont under de kyliga natterna har uppe i bergen. Har allvarligt funderat over varfor jag valt att vara sa lange pa en plats i Indien med temperaturen 5 grader pa natten. Skriver snart mer om mina upplevelser med Jagori.

Inga kommentarer: